Zoman på äventyr
(eller vem f-n är Göran Kropp?)

Zoman är en äventyrlig typ. Inte nog med att han ska prova på allt som gör livet svårare att leva, han kan heller inte säga nej till Grappa! Detta är en liten historia om hur Zoman först fick ont baken (inte en så värst viktig kroppsdel egentligen) och hur smittsamt detta kan vara då värken vandrat upp till huvudet (en ännu mindre viktig kroppsdel, i alla fall hos Zoman!) dagen därpå.

För sitt stora äventyr valde Zoman att transportera sig med pedalkraft. Hjälp och ordentliga kläder måste man ha, tänkte Zoman. Trots sommarvärme och låga hastigheter valdes en moderiktig hjälm, tjock tröjja och skinnbyxor med tjocka knävadderingar. För säkerhets skull monterades även en varningsflagga på fordonet, trots Zomans väldiga erfarenhet att framföra tvåhjulingar. Som team valde Zoman "De Mutbara", dvs oss.

Färden påbörjades. Zomans klassiska, omisskännliga stil framtvingade folkets jubel längs vägen. För att varna medtrafikanter monterades även en avancerad typ av "färdvarnare".

Tempot var högt uppskruvat, och stundtals hängde servicebilen knappt med. Täta vätskekontroller hade förespråkats då Zoman som oftast är i stort behov av vätskeintag. Inte för sin egen skull, men för oss alla andra! Ett visst fuskande från Zomans sida förekom dock då vätska även intogs utanför de regelrätta, planerade vätskekontrollerna. Fy skäms! Fast då vinna är det viktigaste för Zoman så lät vi det bero.

Färden rullade på, publiken friade villt till Zoman, och en efter en kördes medtrafikanter med lätthet om. Under en kort del av färden drabbades Zoman av sinnesvaghet och fick lite draghjälp av något asiatiskt, massproducerat skit. -"Detta måste föranleda ett straff ", tyckte teamchefen, så vid ett av de oplanerade stoppen (servicepersonalen behövde pissa) avledde delar av serviceteamets personal Zomans uppmärksamhet medans övriga monterade bort sadeln under devisen "att det går fortare om man står och trampar"!

Då Zoman nu började känna av det höga tempot och de täta vätskekontrollerna, så fungerade inte teorin om att stå och trampa så bra. Zoman drabbades återigen av svaghet och satte sig ner. Stilen blev nu om ännu mer omisskännlig och underhållande!

Specialprov

Efter två timmars transportsträcka var det så dags för specialprov. Detta är ett höghastighetsprov och kan enbart utföras på därav avsedd tävlingsbana. Vårt val föll på Sviestad Motorbana. Zoman ikläddes nu heltäckande skinnklädsel och för de snabba kurvorna monterades även knäpuckar. Zoman var nu klar för att sätta en riktigt bra tid och vätskenivån var på topp. 

Det var trångt i starten, men Zoman tog ledningen direkt. Esset avklarades utan problem. Sen bjöds publiken på Grappa så vi vet tyvärr inte hur resten av provet gick. Någon tid fick vi inte heller, då tidtagarurets nyinköpta batteri hann att ta slut innan Zoman dök upp i Sviestadböjjen igen....

Då höghastighetsprovet består av fler varv än ett, så behövdes drastiska åtgärder tas. Ordet fusk har aldrig någon i teamet, och allra helst Zoman, fattat vad det går ut på, så alla metoder var tillåtna. Eftersom Zoman är oförbätterlig så var det fordonet som behövde bytas ut. Detta var alla överens om. Snabbt raggades en Ducati 996RS fram. Zoman tvekade lite och undrade om vi inte hade något vassare? Och visst hade vi väl det!!

-"Duger en YZR", frågade vi?
-"Visst sa Zoman. Kan McCoy så kan jag"!

Racern rullades ut och varmkördes ordentligt. Chefsmekanikern gav en erfaren nick, och Zoman tog över YZR:en. Han kände lite på reglagen, blippade lite på gasen och la i ettan. Med ett ordenligt kopplingslir och med motorn på maxvarv, drog Zoman iväg som skjuten ur en kanon.

Efter ett varv kom Zoman i i depån. Han var besviken. Bara ena knäpucken hade skrap märken. -"Ut igen skrek", teamet med gemensam stämma. -"Gasa ordentligt och kör inte som en kärring", var det sista rådet Zoman fick. Detta hjälpte, då Zoman under de efterföljande varven körde riktigt fort. Båda knäpuckarna släpade nu ljudlig i asfalten genom varje kurva. YZR:en tjöt på maxvarv längs rakan och Zoman var uppe i ledning. Teamet i övrigt brydde sig knappt, då Grappan och Pilsnern var på upphällning. Efter målgång och vinst upplystes även Zoman om detta dilemma.

Segerns sötma var nu inget värt. Att köra slut på Grappa är det värsta som kan hända. Snabbt organiserade sig teamet medans Zoman på vanligt vis bara "lullade" omkring. Goda råd var dyra. Grappa-Gunnar fixade in oss på lokal som den fixare han är. Teamet lastes snabbt in i följebilen och färden ställdes norrut till närmaste Grappa hål. Att de även serverade magnifik, Italiensk föda berörde föga, då Grappan och vinet var det primära.

Epilog

Nu väntar ett ännu längre äventyr för Zoman. Starten går den 2/6-2001 i Gärdserum och när målgången blir vet bara Zomans nya teamchef, Nettan. Zoman har nämligen blivit överköpt och skrivit kontrakt med henne istället för oss. Förmodligen kommer hon att peppa Zoman mer än vad vårt team någonsin har gjort! ;o)

Lycka och välgång önskar "De Mutbara".